massaAmedia

Sist men inte minst var det Annelie Ekelin som gästade oss memare. Hon föreläste om eDeltagande i praktik och tanke. Annelie är en medie- och kommunikations lektor på både Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska Högskola.

 

eDeltagande är mer eller mindre att göra medborgarna delaktiga i t.ex. politiska frågor mm. Annelie nämnde ett begrepp som jag fastnade lite för, eGovernance, som försöker värna om medborgarnas åsikter.

 

Men varför använder man sig av eDeltagande?

Trycket på, så kallat, ”good governance har ökat. Man vill ha mer öppenhet och transparens. Genom att göra befolkningen mer involverade så kan man på ett bättre sett känna av vad folket vill ha och på så sätt kan man anpassa sina budskap utefter det. På samma sätt som det har blivit lättare för oss medborgare att granska politikerna så kan politikerna granska oss genom våra inlägg på diverse politiska forum. Man menar att eDeltagande stödjer utvecklingen av aktivt medborgarskap. Annelie sa att man till och med i skolor försöker forma eleverna till att bli ”bra medborgare”. Får man en hel befolkning att tänka likadant så blir det enklare att locka till sig anhängare i en större skara. Allt detta med eDeltagande är en väl medveten strategi hos politiker för att vinna förtroende hos väljarna.

 

Men vad är då effekten av eDeltagande?

Man tror att eDeltagandet omvandlar relationer mellan olika aktörer, myndigheter och medborgare, medborgare och medborgare, politiker och medborgare. Man menar även att det minskar klyftan mellan politiken och allmänheten, dvs. att medborgarna blir mer kunniga i det politiska spelet.

 

Jag tycker att hela det politiska spelet är ett sätt att lura människor att tänka och agera på ett sätt som de annars inte hade gjort. Politiker är, enligt mig, ute efter makt och inget annat. Samtliga politiska partier ger ut en massa löften som de sällan uppfyller, allt för att medborgarna ska stoppa ner en liten lapp, med deras namn på, i en box.

 

eDeltagande har en dubbel effekt, den involverar oss och möjliggör för oss att säga våra åsikter. Men det är ändå begränsat, då det för det första krävs att det finns ett uppsatt forum som de, enligt eget omdöme, har format på ett speciellt sätt.

 

 

Genus i media är ett känsligt diskussionsämne som många helst undviker att tala om.  Britt-Marie Ringfjord höll ett föredrag om Genus och Medier där hon tog upp just det här ämnet. Hon menar att könsrollerna inte är biologiskt medfött utan snarare socialt konstruerat. Inom samhälls- och medievetenskaps forskning använder man sig av ordet Genus för att visa hur kön uppstår genom sociokulturella processer.

Britt- Marie nämner i sin undervisning att kvinnor och män framställs olika i media. Kvinnor framställs som sex objekt och män framställs som stora och muskulösa. Hon nämnde även att hon som aktiv sportlyssnare lagt märke till att den manliga sporten är dominerande. Att herrfotboll väcker större intresse än damfotboll är ingen överraskning för någon. En undersökning som Britt- Marie själv gjorde visar att även damfotbollsspelare tittar hellre på herrfotboll än damfotboll då de tycker att det är bättre. Att medierna hellre visar herrfotboll är en självklarhet då det väcker större intresse hos både kvinnor och män. Tv bolagen vill tjäna pengar på sina program och om de inte finns ett tillräckligt stort intresse för damfotboll.

 

”Enligt Bourdieu (1999) kännetecknas alla samhällsordningar av ett system av dominans och underordning och förhållandet mellan kön är ett tydligt exempel på det. Enligt samme författare bibehålls den manliga dominansen genom så kallat symboliskt våld som bland annat utövas via kommunikation”(L. Nord & J. Strlmbäck, Medierna och demokratin 2008. Sid 398)

Jag skulle vilja kritisera Bourdieu och hela den feministiska synen på den mansdominerade maktsystemet. Det finns vissa feminister som anser att könrollerna är socialt konstruerade och det finns andra feminister som accepterar att kvinnor och män att olika egenskaper och att kvinnorna bör försöka lyfta fram sina egenskaper utan att försöka kopiera männens beteende. Jag tycker att det är ett vättigt synsätt. Kvinnor har egenskaper som män önskar att de hade men man måste vara nöjd med det man har och försöka, så gott man kan, utnyttja dem.

 

Att ha jämställdhet i vårt samhälle är en självklarhet, men det kräver att man tillsammans försöker respektera varandras omdömen och värderingar. Jag tycker att man ska tex anställa en person som passar bäst för just den tjänsten och inte beroende på kön eller etnisk bakgrund. När det kommer till frågan om kvotering tror jag att många känner sig osäkra om de blev anställda för att de var kvinna eller invandrare. När jag börjar jobba vill jag veta att de anställde mig för mina egenskaper och inte för att jag är en minoritet.

Gunilla Sax, tidningschef på Barometern, höll ett föredrag för oss om tidningen. Barometern är Kalmar största tidning med 125 anställda. Deras affärsidé är, i korta drag, att dominera den lokala marknaden och vara den viktigaste lokala marknadsplatsen. De ska stå för trovärdighet och långsiktighet.

 

Ett problem som samtliga presstidningar står inför är den allt mer växande internet. Den tidningen som lyckas förvandla det här problemet till en möjlighet, kommer öka sina marknadsandelar avsevärt. Människor kan idag få tag på internet material på mobilen eller via tv-apparaten.

 

”Mediesamhället växer, bland annat genom utveckling av ny teknik, till att omfatta fler och nya sektorer. De gamla medierna växer samman, dvs. de konvergerar, med de nuvarande och med de nya medierelaterade tekniker som utvecklas” (Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2008) På väg mot medievärlden 2020, sid 30)

Nätet har gjort det möjligt för människor att få tag på gratismaterial som annars hade kostat ett par kronor. Varför ska man betala för något som man kan få gratis. Gunilla nämnde att det oftast är de högutbildade och unga som surfar mest medans de lågutbildade och framför allt de äldre använde sig mindre av internet. De läser istället tidningen i pappersformat. De flesta tidningarna har försökt följa med i utvecklingen genom att publicera en webbtidning. Och trotts att Barometern IT har många unika läsare har man stora problem med att tjäna pengar på webbtidningen. De största intäkterna en tidning har kommer från annonsörer och de är ovana vid tanken att lägga ut reklamannonser på webben.

 

Här uppstår frågan, hur ska man tjäna pengar på nätet?

För det första måste man lyckas övertala annonsörerna att det är lönsamt att lägga upp reklam på nätet då det syns mer. Sen tror jag att, eftersom att vi genomgår en generationsväxling, kommer det bli naturligt för den nya generationens chefer att lägga ut annonser på nätet. Dagens chefer är mer gammalmodiga men nästa generation, som växt upp med internet, kommer ha större förståelse för internet annonsering och det kommer att generera till en ökning. Ett annat sätt att öka intäkterna på nätet är att ta betalt för webb tidningen. Men då tror jag att antalet unika läsare kommer minsta, något som inte hade varit bra för verken Barometerns webbtidning eller papperstidning.

 

”Redan idag kan vi söka i ett oöverskådligt antal databaser, vi kan läsa de flesta av världens tidningar, lyssna på radio och se på tv.”(Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2008) På väg mot medievärlden 2020, sid 33)

Den globala konkurrensen öka regelbundet och jag tror att det blir viktigare och viktigare för de lokala tidningarna att bli än mer lokala. Det är ingen i Stockholm som läser barometern som första val. Det de e människor som har en lokal förankring till Kalmar. Gunilla nämnde ett par idéer som kunde förbättra tidningen. Genom att t.ex. involvera medborgarna, i blogg, debatt eller tom som journalister, och på så vis vinna deras intresse för tidningen. Jag vet att jag hade köpt Barometern om jag viste att mitt inlägg skulle vara med. Det hade varit en kul grej. En annan idé som jag tror kan fungera är att utbilda säljarna så att de bli mer effektiva med att sälja tidningen eller annonser.

Den 12/10 gästades vi av Olof Hultén som förläste för oss om Public Service. Man såg klart och tydligt att Olof brinner för public service då han har jobbat på omvärldsbevakningen för SVT. Med sina ”over head” bilder väckte han ett stort intresse, hos många i klassen, för public service.

Public service är en 90 år gammal politisk affärsidé som skulle arbete för allmänhetens bästa. Tanke är att alla ska ha tillgång till bra mediematerial. Man kan dra paralleller med ”alla ska ha bredband”, svenska skolor och sjukvården.
Jag tycker att Public service är en jätte bra idé och den har ett syfte som gynnar majoriteten av den svenska befolkningen, vare sig de vet om det eller inte. När folk kollar på nyheter vänder de sig till SVT, där de har de mest trovärdiga reportagen. Nyheterna på, t.ex. Tv 3 och Kanal 5 är inte trovärdiga för fem öre. Jag skulle aldrig ta till mig informationen som kommer från de kommersiella medierna utan att själv granska andra medier som är mer trovärdiga. De statliga bolagen påverkas inte av de kommersiella principerna då de inte tar betalt för sina produktioner. Det ända man behöver betala är radiotjänsten. De kommersiella medierna är mer beroende av sina annonsörer och andra finansiella krafter som kan komma att påverka innehållet.

Olof lyfte fram ett par argument för Public service som jag tycker var intressante. Den kommersiella marknaden klarar t.ex. inte av att tillfredställa samhällets alla behov. De väljer sina program sen får folket kolla på dem om de vill. Public service bolagen ta däremot vara på folkets intresse och försöker anpassa sig till samtliga. Vi kan se nyheterna på samiska, finska och även på teckenspråk. Vi kan se program på arabiska och andra språk. Om Public service skulle avvecklas skulle dessa program försvinna då det inte finns några pengar att tjäna för de kommersiella medierna. Det finns en risk att även barnprogram skulle försvinna om den kommersiella marknaden tog över.
SVT har beslutat att angripa public service med bredd:

”en nationell television som är en angelägenhet för allt; hela registret av stora och små intressen. Alla skall vara lika välkomna, bli informerade, underhållna och engagerade.” ( Hadenius. S & Weibull. L (2003). Massmedier – en bok om press, radio och tv, sid 252 )

Som jag nämnde över, försöker de offentliga bolagen anpassa sitt utbud till hela befolkningen. De erbjuder program till allt från den största majoriteten till den minsta minoriteten.

Jens Cavallin höll två föredrag för oss om medier, struktur och makt. Den första föreläsningen handlade om vem som hade makten över medierna medans den andra handlade om mediepolitiken. Jag hade tänkt och skriva lite om båda föreläsningarna på en och samma blogg eftersom att de går in i varandra.

Jens menar att ägandeskapet har betydelse för innehållet, något medierna själva inte håller med om. De påstår att de speglar verkligheten och för allmänhetens intresse. Jens höll med om att de speglar verkligheten men att den bild de förmedlar ofta är konkavt eller konvex.

Jag tror att median är ett bra verktyg för att kunna påverka folks syn på olika ämnen. Politiker kan tex få ett större inflytande på allmänheten och kan därmed få större makt. Titta bara på Silvio Berlusconi i Italien, han tog kontrollen över majoriteten av Italien och blev strax efter premiärminister.

Bonniers är Sveriges exempel på mediemogul. De äger stora delar av Sveriges medier och är en hårt kritiserad familj. Folk ser dem lite som bovar pga. att de äger så många olika medier och att de samtidigt utnyttjar det för att vinkla nyheterna efter eget intresse. Folk gillar inte tanken att en familj ska äga så mycket men jag är ganska säker att om man hade haft möjligheterna att äga några av Sveriges mest framgångsrika medieföretag så hade man tagit den. Alla affärsmän är ute efter pengar. Bonniers äger allt från Tv-bolag till bokförlag och därför har de, i min synvinkel, skaffat sig en stark konkurrens kraft. De kan se till att deras produkter syns mer än andra, tittar man t.ex. på TV4:s bok recensioner så är det bara böcker från deras egna förlag. Det är ett starkt marknadsföringsknep som flera företag önskar att de hade. Sen kan man ifråga sätta deras trovärdighet.

I boken ”understanding media economics” skriver Gillian Doyle att företag som har kontrollen över medierna agerar som gatekeepers och kan därför, utifrån eget intresse, kontrollera vad som ska synas i medierna och vilka som får tillgång till dem.

”Gatekeepers are often vertically integrated firms not only with control of the gateway in question but also with an involvement in upstream and downstream activities” (Doyle.G (2005) Understanding media economics, sid 170)

Jens menade även att marknadsförhållanden inte har någon betydelse för mångfalden i utbudet. Dvs att det inte spelar någon roll hur många olika media ägare det finns, utbudet kommer alltid vara lika stort. Oavsett om det bara finns en ägare eller flera olika, så är efterfrågan den samma.  Folk vill fortfarande se de bästa filmerna på bio oavsett om det är SF bio eller om det är någon annan.

I föreläsning nr2 pratade Jens om medier och politik. Han diskuterade olika frågor som berör medians effekt på samhället. En fråga som Jens tog upp var om man skall göra något åt det koncentrerande media ägandet, antingen med hjälp av staten eller genom lagstiftning.

Jag anser att medierna ska vara fria från statliga lagar för om staten skulle upprätta lagar som förhindrar de privata medierna från att agera fritt är risken stor att staten skulle styra hur vi ser på världen runt omkring oss. Om vi skulle haft en massa lagar om hur medierna ska styras så tycker jag att vi hade börjat likna länder som forna Sovjetunionen och Iran där staten kontrollerade all media och kunde därför förbjuda informationen som kunde skada staten. Men jag är annars en beundrare av Public service.

En annan fråga Jens tog upp var om nu mångfalden på marknaden är hotad - skulle då Internet kunna rädda mångfalden?

Jag tycker att det är en intressant fråga då vår generation är mer beroende av internet än något annat. Vi kan knappt leva två dagar utan att vara uppkopplade på nätet. Internet har påverkat vårt sätt att leva, arbeta, inhämta kunskap mm. Trotts allt tror jag inte på att internet skulle rädda mångfalden på marknaden då det oftast är de redan etablerade jättarna som syns bäst. Deras redan igenkända varumärke ger dem ett försprång i den nya ”marknaden”.

Del 1
Den 28/10 var det Fredrik Hertzmans tur att gästföreläsa. Han talade om information samhället vi lever i idag. Fredrik riktade in sig på två frågor som jag hade tänkt o skriva lite om.

• Hur ser dina förutsättningar för kommunikation ut?

Jag tycker att vi har väldigt goda förutsättningar för att kunna kommunicera i dagens samhälle. Förr i tiden hade man inga telefoner eller datorer. Historiska ledare som Napoleon eller Salladin skickade iväg budbärare på häst när de ville skicka ett meddelande till andra kungar. Det kunde ta flera veckor och månader. I dagens samhälle räcker det med att lyfta på luren eller att skicka iväg en e-post som knappt tar en sekund. Vi lever i ett informationssamhälle och vi har inte bara större förutsättningar för kommunikation, vi har även större krav. Den som har mest information brukar oftast lyckas bäst i t.ex. affärsvärlden. Att information är makt brukar man höra ofta och jag tror att det ligger något i det. För om du har mycket information om dina kunder, konkurrenter mm, kan du enklare anpassa din verksamhet så att det gynnar dig.

• Hur påverkar det dig och dina möjligheter i samhället?

Information kan vara både positivt och negativt. Det finns alltid två sidor av myntet. Som sagt så är informationen av ytters vikt i dagens samhälle. Den som sitter på mest information har större möjlighet att lyckas, om man kan hantera informationen på rätt sätt. Men information kan också skapa problem som annars inte hade uppstått. Ju mer information man har desto komplexare blir det, människan har en tendens att gissa sig fram när man står inför komplexa hinder. Vi utsätts dagligen av tonviss med meddelanden, såsom reklam och liknande. Det är därför viktigt att människan selekterar bort onödig information och endast sparar det som är relevant. Fredrik nämnde något intressant på föreläsningen. Han sa att tillgänglig information påverkar vår uppfattning om vad som är möjligt. Förr i tiden trodde man att det var omöjligt att flyga, men nu har vi tusentals flygplan i luften. Anledningen var att man inte hade någon information som beskrev hur man skulle göra för att komma upp i luften. Nu har vi manualer och instruktions böcker som förklarar hur man bygger ett flygplan som kan flyga.

Del 2

Den 3 november 2009 fortsatte Fredrik Hertzman sin föreläsning om det digitala samhället. Idag pratade han om ”the long tail” vilket innebär att med dagens medieteknik kan man gå längre ner på svansen. De vanliga massmedierna, tv och radio, hade samma meddelande till en större skara. En nackdel är att de har problem att anpassa sina meddelanden till målgrupperna.

Men med den nya teknologin, internet, har man större valfrihet. Där kan man nischa sig lättare och anpassa meddelanden till målgruppen. Fredrik pratade även om att den traditionella 80/20 regeln, 80 % av intäkterna är från 20 % av kostnaderna, har ersatts av 98 % regeln dvs. att man har ännu mindre kostnader. När kostnaden för att packa och distribuera nästan är noll och det finns ögonblicklig tillgång tenderar kunden att titta på nästan allt. Internet har gjort det möjligt att, t.ex. hitta nya artister, böcker mm, på ett lättare sätt in förr. Han drog upp ett exempel där en författare skrev en bok om bergsklättring. Men den sålde dåligt, till en annan man skrev en egen bok om samma ämne. Då ökade försäljningen av den första boken avsevärt. Anledningen var att boken 1 nämndes i en recension av bok 2 på Amazon.com.

Vidare pratade Fredrik om att man kan, med den nya teknologin, får ut produkter som annars inte får plats på hyllan i butikerna. ”De största pengarna finns i de lägsta omsättningarna” (Kevin Laws), om man har en produkt som inte kostar något och man lyckas sälja den så går man i vinst. Enkel mattematik. Om man tittar på sidor som t.ex. eBay.com där folk kan annonsera diverse konstiga prylar som annars inte säljs i butiker, ser man en ökning på försäljningsmöjligheterna i en global aspekt. Jag tror att internet är ett bra verktyg för att ta ifrån makten från de traditionella mediemogulerna.
”varje betydelsefull ny elektronisk medieteknik under detta århundrade – från film, radio, kortvågsradio och telefax till FM, marksänd TV, kabel-TV och satellitsändningar – har gett upphov till liknande utopiska tankar”( R.Mcchesney (2001). All makt åt medierna, eller ge folk vad folk vill ha, sid 183)

Frågan är då om det här resonemanget håller. Mcchesney fortsätter med att säga, ”i vart och ett av dessa fall och i olika grader har visionärer förkunnat för oss hur den nya magiska tekniken kommer att krossa de existerande monopolens grepp om medierna, kulturen och kunskapen och röja väg för en jämlikare och rättvisare samhällsordning. Vi vet att dagens media ägs av ett fåtal aktörer, trotts att visionärerna trodde att TV:n skulle fria oss från monopolet. Jag tror att det finns en risk att de lyckas få monopol på nätet.

---

Litteratur:
Mcchesney, Robert W (2001). All makt åt medierna, eller ge folk vad folk vill ha